tisdag 14 april 2009

Gravitation

Han kom med tystnaden den morgonen och hennes hjärta skrek förtvivlat som ur en sprucken elegi utan nåd.
Luften försvann och hon kanade hjälplös ut över golvet medan han hånfullt iakttog hennes dumma försök till att återfå balansen.
Hon var för evigt förlorad i hans gravitation och han föraktade henne för det.
En skör kvinna var inget annat än en börda.
Han vände sig om och gick.
Han hörde hur hon for i golvet och log när han hörde den dova dunsen.
Han var fri.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar